är vi påbörjade detta häfte påpekade någon att nationer där man historiskt sett har ägnat sig åt religionsförföljelser är mer benägna att nonchalera lagar om mänskliga rättigheter än sådana länder som har en stark demokratisk tradition av religiös frihet och tolerans.
Ingen regering i världen respekterar alla rättigheter för alla medborgare under alla tider. Men, som vi har visat i kapitel 2, får yttrandefriheten och religionsfriheten avsevärt större skydd av vissa europeiska regeringar än andra.
Till och med orden “religionsfrihet”, “kult” eller “sekt” verkar betyda olika saker beroende på nationstillhörigheten hos den statstjänsteman som yttrar dem. Vissa toleranta och demokratiskt sinnade tjänstemän inser att det som är en kult för en person är någon annans religion medan politiker i vissa länder använder begreppet avsiktligt, i fullt medvetande om ordets nedsättande och diskriminerande verkan.
Kapitalintresset spelar också sin roll. En kyrka som har varit etablerad i ett land i århundraden med rötter i landets politiska och ekonomiska struktur är det inte lätt att övertala att överge sitt “religiösa monopol”. Detta är tydligt i samband med de pågående försöken att få yttra sig över de fördrag som styr Europeiska unionen och som skall ge särskilt erkännande till etablerade kyrkor. Även om det verkar harmlöst undergräver ökade priviligierade rättigheter för vilken som helst religion hela grundvalen för religionsfriheten. Det öppnar dörren för diskriminering mot alla som inte tillhör just den religionen.
I frihetens namn och för individens bästa måste respekten för de mänskliga rättigheterna bestå. Vi har alltför ofta under detta århundrade fått se att när yttrandefriheten, åsiktsfriheten och religionsfriheten åsidosätts, tar fascism, “etniska utrensningar” och annan ondska över.
FN:s särskilda rapportör om religiös intolerans har i sin årliga rapport till FN om situationen rörande religiös intolerans över världen påpekat för FN:s kommission för mänskliga rättigheter att lösningen ligger i utbildning. De skolor som lär ut intolerans kommer att uppfostra en generation av intoleranta ledare och en nation som bara på ytan kommer att tillämpa principer om mänskliga rättigheter samtidigt som de fortsätter att förfölja alla vars religiösa tro och utövning skiljer sig från majoritetens inställning eller från vad som dikteras av en tyrannisk ledare.
Skolor och utbildningsanstalter som aktivt främjar och lär ut principerna om religionsfrihet och förståelse kommer att släppa från sig framtida ledare som kommer att tillämpa dessa principer till förmån för hela folket.
Det borde därför vara målet för alla som är angelägna om de mänskliga rättigheterna att uppmuntra till att de lärs ut på högstadiet, gymnasiet och på universitetsnivå. De bör ingå som en del av grundutbildningen för varje man och kvinna.
En mer detaljerad beskrivning av hur man uppnår dessa mål ligger utanför ramarna för detta häfte. Men det finns någonting som alla kan göra. Respektera andras rättigheter. Och när du ser att dessa rättigheter kränks, ge då uttryck för ditt ogillande. Låt det inte bara vara. Kom ihåg att människorättsorganen förklarade 1990-talet som toleransens decennium. Den andan måste bära oss vidare in i nästa årtusende.
“Handling är enda hjälpmedlet mot likgiltighet” sade Elie Wiesel vid sitt tal då han mottog Nobels fredspris 1986. Han uppmanade alla som bryr sig om de mänskliga rättigheterna att yttra sig mot religiös förföljelse och varnade att tystnad och passivitet är grogrund för förtryck.
“Vid varje tillfälle och var det än förekommer lidande och förnedring bland människor, tag ställning. En neutral hållning hjälper förtryckaren, aldrig offret. Tystnaden uppmuntrar plågoanden, aldrig den som blir plågad.”
Dessa visa ord har aldrig varit mer giltiga än vad de är idag.
| Föregående | Ordlista | Innehåll | Nästa |
| Undersökning | Relaterade sajter | Boklåda | Hem |
humanrightsofficer@scientology.org
© 1999-2004 Church of Scientology International. Alla rättigheter förbehållna.
